Jag bad vår tränare då , för två veckor sedan att sammanfatta säsongen 18/19. Nu när den är klar så är det före detta tränare. Men oavsett så kommer här Nicklas tankar om säsongen som varit. Han bjuder även på några sköna citat/kommentarer i slutet. Det är hans egna ord, rakt av.

Håll till godo.

Det har hänt en hel del sedan jag fick frågan om att skriva en sammanställning över säsongen som gått. Jag har valt att inte träna IFK Karlskrona kommande säsong då jag tycker att jag inte riktigt har energin som krävs. Säsongen som gått har varit mentalt mycket tuff, det blir gärna så när resultaten, i alla fall fram till jul, uteblir.

Vi hade en succéartad fjolårssäsong där vi på ett mycket bra sätt avancerade till division 1. Med den säsongen i ryggen och ett antal nya spelare i laget så var det med stort självförtroende vi startade upp träningen i början på maj månad. I stort sett så hade jag hela truppen till förfogande redan då, de som saknades i den kollektiva träningen var Filip Psajd och Max Blomberg, de anslöt sig i augusti.

Träningen är som alltid vid den tiden hård, tung och tidskrävande. Vi tränade mycket hårt redan den förra säsongen så spelarna visste, om inte allt, så en hel del vad som komma skulle. Innan vi skiljde oss åt efter den förra säsongen så höjde jag ett förmaningens finger för att spelarna skulle komma väl förberedda till kommande säsongs träning. De flesta gjorde det men det var några som inte gjorde det och fick slita ont.

I stort sett så varvades träningsupplägget mellan cirkelträning/styrketräning i gymmet med intervallträning/backträning/styrketräning i gymmet. Alla passen låg ute på Rosenholm och inleddes alltid med minst 3 kilometers konditionsträning. Spelarna testades regelbundet på 2400 meter och där levererades det många fina prestationer.

Under juli månad stoppade jag in något eller några bollpass per vecka, detta för att kunna prestera hyfsat i kommande träningsmatcher. Första träningsmatchen spelades mot HIF Karlskrona inför en större publik i idrottshallen. En match där vi pressade HIF hela vägen in i kaklet. 

Vi deltog även i Peo-cup i Anderstorp med bra resultat, där vi bland annat slog Hallby.

Ett återkommande event som jag alltid har med mina lag är den årliga teambuildingen, den chockar alltid de nya spelarna men den har sin funktion. Gemensamma tuffa fysiska/psykiska upplevelser är viktigt att dela i ett lag. Säsongens teambuilding var riktigt tuff och krävande men grabbarna gjorde, som vanligt, ett gott jobb med en härlig inställning.

I premiären ställdes vi mot HK Country, ett lag som under förra säsongen degraderats från allsvenskan. Jag hade bekymmer med att få tag i material för att kunna scouta dem. Det löste sig genom att min far och

min brorson satte sig i bilen till Mantorp och filmade deras sista träningsmatch inför premiären!

Matchen mot Country blev dramatisk med ett sista avslut från Country när det återstod 5 sekunder av matchen och vi ledde men en boll. Nicklas Othén räddade avslutet som både han och jag visste var det skulle komma. (Tack pappa och brorson från både mig och Nicklas) 

I nästföljande 5 omgångar gick vi på pumpen i samtliga matcher. I omgång 6 ställdes vi mot HP Skövde och vi lyckades vinna med 25-18. 

Efter Skövdematchen så lyckades vi bara att ta 2 poäng till innan juluppehållet, efter den sista matchen innan uppehållet så stod vi på 6 ynka poäng. Missräkning, katastrof, degradering. Ja, olyckskorparna kraxade sig hesa men vi i laget visste att det fanns anledning till det klena resultatet. Anders Andersson, lagkapten spelade bara två matcher före jul, Anders blev tvingad till en fotoperation efter omgång två. Vår M6:a Ajdin Cosic var endast sporadiskt med under säsongen, han ådrog sig en bruten näsa, hjärnskakning och en kraftig lunginflammation. 

Jag och Lasse började lite innan juluppehållet att sondera marknaden efter eventuella spelarförstärkningar. Vi lyckades få loss Lucas Lidbeck och Mikael Gerlström från LIF Lindesberg. Lucas flyttade till Karlskrona och tränade och spelade med laget fullt ut medan Mikael endast spelade utvalda matcher.

Att vi lyckade få låna Lucas Lidbeck ser jag som en av de viktigaste faktorerna till vårt spel lyfter efter jul men även Mikael gjorde en fantastisk insats i den blåa tröjan.

Vi hade även Martin Fröborg och Johan Börjesson som ”gästspelare” när det var som besvärligast för oss, stort tack till er båda.

Vi tar alltså 13 poäng på de avslutande 11 matcherna, vi matchar topplagen på ett imponerande sätt.

Inför den sista omgången så var det nervöst då kvallagen skulle utses. Vi skulle möta HK Country borta, ett lag som var tvungna att vinna, Kroppskultur mötte Kärra borta och Di Vide hade HP Skövde på hemmaplan.

Förutsättningarna var att om vi förlorade och Kroppskultur samt Di Vide vann så var det vi som skulle få kvala. Vi skulle så klart ha koll på matchen Kärra – Kroppskultur via livescore men vi var inställda på att vinna vår match. Ganska fort så visade det sig att Kärra skulle köra över Kroppskultur och en liten lättnad smög in sig hos oss ledare. Jag och Mange bestämde där och då att vi skulle gå för att vinna matchen men vi gör inget extra, exempelvis så skulle alla spela och vi tänkte inte

exempelvis punktmarkera någon av motståndarna. Olika omständigheter bland annat ett mycket inkonsekvent domarpar gör att vi blir förbannade.

Vi tar timeout och lägger ordern, vi ska fanimej vinna matchen.

Vi vinner matchen med 26-27 och vi hade gjort vårt, skönt.

Tack vare segern så avancerar vi i serien och slutar 6:a, en mycket bra placering med tanke på hur vi spelade innan jul. 

Några citat från spelare, ledare och människor runt laget under säsongen:

”Fan Sandgren, har du lagt på dig lite?”

”Nicklas, du är helt dum i huvudet, vet du det?”

”Kan man frysa mat man har lagat”

”De ska döpa en pizza efter mig, fan vad coolt”

”Mange, du är en äkta IFK:are”

”Jag har fått byta systembolag, de tror att jag langar”

”Bara kööööör”

”Vi vill stanna på Burger King, bra då stannar vi på MC Donald´s”

”Det trädet vet jag vad det heter, öööh julgran”

”En del av mig dog därinne”

”Tacopaj är fanimej det bästa som finns”

”Ajdin, säg till morsan att sluta mata dig med Bosniska piroger”

”Kärra hallå hallå hallå, Vinslöv vadå vadå”

”Sorry coach”

”Växjö norra”

”Du, kan du titta om jag har hål i kalsongerna?”

”Helvete, jag är som ett jävla Kinderägg”

” Ni är helt odugliga”

”Hur går det med frånvarorapporten”

”Var det den sjuka kvinnan som ringde igen, hon ringde mig också”

Jag vill också ta tillfället i akt och tacka alla inblandade i föreningen.

Vi klarade det och vi gjorde det tillsammans.

Lycka till med nästa säsong och vi ses säkert i idrottshallen kommande säsong.

/Coach Nicklas

 ”Ung, modern och demokratisk ledare”

I går torsdag hade vi i IFK bjudit in ett ganska stort antal sponsorer till en träff i den nya arenan. I samband med träffen fick vi en guidad rundvandring av Martin Wallin. Vilken Arena en stolt Martin kunde visa upp. En mycket trevlig och givande stund. Efter rundvandringen samlades  vi i den nya restaurangdelen, där Patrick Trydefelt hade tillagat en mycket härlig liten kvällsbuffé. Tack till Inge Olsson som sponsrade hela notan från sin privata ficka. Under kvällen presenterade vår sportchef Lasse Hällkvist tankarna inför nästa säsong. Sven Björkander pratade därefter om vårt handbolls/integrationsprojekt i mellanstaden kallat från UTANFÖRSKAP TILL MEDLEMSSKAP. I samband med detta visades också vår film om projektet, vilken uppskattades mycket av våra gäster. Avslutningsvis pratade Lasse Svensson från vår sponsorgrupp lite om de olika möjligheter vi kan erbjuda våra sponsorer om samarbete. Han berättade vidare att vi kommer att ta kontakt inom en snar framtid. En ny sponsor anmälde direkt under kvällen om att han var beredd att gå in i ett ganska stort samarbete. Härligt. Lite bilder från träffan hittar ni i bildgalleriet  till vänster.

Hör vad Niclas Othén hade att säga efter segermatchen mot HK Country med 27-26.